Jag har alltid tyckt om att jobba med händerna.

Det textila handarbetet har alltid funnits i min familj. Jag såg ofta min mormor sitta och brodera och sticka. Min mamma utbildades sig inom textil formgivning och hade massor av kurser i framför allt vävning och är en stor inspirationskälla för mig. Jag lärde mig tidigt att sy på mammas symaskin och virkade små kläder till mina penntroll. I tonåren och som student sydde jag kläder till mig själv och inredning till mina första boenden.

På 90-talet utbildade jag mig till civilekonom med inriktning marknadsföring och jobbade sedan inom marknad och kommunikation. Branschen är fantastiskt rolig att jobba i, kreativ och utmanande. Men under den här tiden tappade jag bort en del av min egen kreativitet, eller snarare undermedvetet prioriterade bort den. Jag kan tänka mig att det är så för många. Det kommer in annat i livet, positiva saker som förhållanden, barn och husprojekt. Sådant som är fint i livet men som också tar tid för att man vill ta hand om det.

Jag började känna att det var något som saknades, det fanns ett sug efter egen kreativitet. Så jag började virka och sticka. Det var lite som att börja om, att lära sig på nytt. Jag gjorde små saker som snabbt blev klara och började sedan ta mig an större projekt. Det var otroligt befriande, kravlöst och lekfullt. Jag började gå kurser för att fördjupa och utmana mig men också för att träffa andra människor att inspireras av.

På jobbet var det intensivt och i perioder mycket arbete. Jag upptäckte att ju stressigare det var på jobbet desto större behov hade jag av att få sätta mig ner en stund varje dag och sticka eller virka. Jag blev lugn av det, min hjärna fick vila.

Efter många år av roliga men krävande marknadsprojekt som jag också ofta var projektledare för kände jag att jag måste göra något annat. Suget efter att få arbeta med händerna och utveckla min kreativa lust började ta mycket tid, tid som jag inte riktigt hade. Min svägerska som är lärare frågade om jag funderat på att jobba som textillärare. Det började gro ett litet frö.

2016 sa jag upp mig från mitt jobb och började studera på halvfart till textillärare på Linköpings universitet och sedan Stockholms universitet. Under studietiden arbetade jag också som textillärare. 2021 blev jag färdig med min utbildning och nu arbetar jag som textillärare på en högstadieskola i Djursholm. Ett arbete som är otroligt utmanande och ibland jobbigt men framför allt roligt och berikande. Jag älskar att undervisa och jag får samtidigt utlopp för min textila kreativitet.